Om jag fick en diagnos att jag hade 3 månader kvar att leva..

Skulle jag vilja att människor runt omkring såg mig som en bra människa.
Inte en som har ödslat hela sitt liv på att uppnå en viss stil.
Slösat alla sina pengar på att få det bästa av allt eller levt varje dag och försökt leva livet.

Är livet som alla andra har det mkt bättre?
När man kan LEVA livet.

Jag vill vara en fridfull människa som kan ta på sig vad som helst på morgonen. Vilja kunna gå ut som någon som lyser.

Inse att livet inte handlar om vilka kläder man har för tillfället, hur frisyren ligger, eller vad andra tycker om en. Om jag hade 3 månader kvar att leva, Skulle jag verkligen bry mig om jag väger 5 kilo mer än jag vill? Att jag har lite mer fett överallt än jag igentligen önskar. Att jag inte har en sån kropp som alla ”kända” har, som man måste ha för att uppnå nått i livet?

Svar; Nej!

DÅ inser man att de spelar det faktist ingen roll om jag går ner 5 kilo till.
Om jag verkligen hade 3 månader kvar, SKULLE FOLK KOMMA IHÅG MEJ FÖR DET, för hur mycket jag vägde?

Eller för hur jag var som människa?

Jag vill kunna vara en människa som folk ser upp till/kommer ihåg som en som har uppnått något i livet, istället för att ödsla tid på att ha dom snyggast kläderna, försöka vara något man inte är eller omtyckt av fel orsak.

Jag vill bli ihågkommen som en människa som tänker på andra före mig själv.



Min största gåva är ju inte att skriva, speciellt inte tankar.. men det här var en av dom.