Kom vila huvudet mot min skuldra, du trötta resenär
Jag sveper in dig i min mantel, sydd av sömn och dröm den är
Prydd av månen och stjärnor, tindrande små
Svävande planeter, främmande världar, mysterier ingen förstå

Så låt ögonlocken falla
Mitt land besöker alla

Din resa lång har börjat nu, du skyndar för att hinna
Nu står mitt rike framför dig och jag, dess härskarinna
Förskräckligt hemsk och förvånat skön är jag att skåda
Av två aspekter välkomnar jag dem båda

Så låt ögonlocken falla
Mitt land förbryllar alla

Små varelser kommer dansande där över rötter och ris
Eteriskt lätta med ögon av tunn, förrädisk is
Beträd ej dess vidder, vänd bort din blick
Annars du drunknar på ett ögonblick

Så låt ögonlocken falla
Mitt land förråder alla

Du fortsätter på skakiga ben och ser ett magiskt ljus
Du känner styrkan återvända, som vätska fyller krus
Där i en dunge sitter en överjordiskt fager mö
Med hår som en gyllene flod och hy som fallen snö

Så låt ögonlocken falla
Mitt land förtjusar alla

Hon ler hungrigt när du kommer och sträcker armarna mot dig
Luften fylls av rosendoft, jasmin, förgetmigej
Du känner dig drucken, fast inget vin du haft
Du vilar mot hennes barm, förblindad utav trolldomskraft

Så låt ögonlocken falla
Mitt land förtrollar alla

När du vaknar är marken hård och din hand den strövar fritt
Över hennes rygg känner du ett hål, gapande och vitt
Ditt inre blir ett mörker, din kärlek slås isär
Hon slänger dig en kyss och visar upp sig som hon är

Så låt ögonlocken falla
Mitt land förvillar alla

Hon försvinner som en skugga mellan träden och nu tystnar fåglars sång
I ditt stilla sinne undrar du om hon var människa en gång?
Du ser mot månen, din tysta vän
Du suckar och önskade att den ville ta dig hem igen

Så låt ögonlocken falla
Mitt land bekymrar alla

Din blick faller på en gumma, rynkig, ful och grå
De kallar henne häxa, men hon är vis som få
Hon sitter vid sin grotta bredvid en klarblå damm
Med en blick och gest hon ber dig stiga fram

Så låt ögonlocken falla
Mitt land det lockar alla

Hennes mun är stum men ögon säger mer än så
Gumman leder vägen och ni in i grottan gå
Du förlorar dig och famlar och plötsligt med en smäll
Du ramlar ur din säng och ser genom fönstret morgonhimlen gräll

Så låt ögonlocken falla
Mitt land det undflyr alla

Min makt över dig börjar bli svag
Min tvillingbror tar över, han som kallas Dag
Din dröm försvinner och jag med den
Men imorgon natt ger vi oss av igen