Jag känner mig sjuk,
illamående och yr.
Det känns som det är sjukdomen som styr,
den utan namn,
utan samvete,
som orsakar mycket lidande.

Det pulserar ut med blodet,
det där giftet.
Det känns som varma strömmar inom mig,
jag känner det varje dag.
Det får mig att åldras,
det gör mig svag,
och vek.
Det känns som mitt liv är en lek.

Det trycker över bröstet,
det hugger till i hjärtat.
Kroppen känns tung & matt,
jag har ingen kraft.
Jag är fastbunden i en gammal kropp,
utan ork. Utan lust.
Jag är 16,
och känner mig som 60.

Mitt hjärta skriker,
och jag vill ut.
Jag vill leva ett liv,
som alla andra.
Jag vill inte känna att mitt liv är begränsat,
jag vill leva.
På riktigt,
inte såhär.

Jag fryser,
jag skakar,
jag andas.
Men jag lever som en död.

Kan du kolla mig i ögonen och säga att det är rättvist?