har stått still allt för länge
vid vägskälet, där våra minnen ligger
begravda under en hög
av fallna lövs sorg

har inte kunnat glömma
gått vidare
jag har varit fastfrusen
i kylan han blåste mot mig

men du

du lyfte en sten från mina fötter
tog min hand
fick mig att gå framåt igen

de gäller bara
att leta
i en annan hög

och

våga vända blad..