I en värld där alla löften bryts,
där kärlek lämnar spår endast som inristningar
bland årsringar

Vi karvar i våra vener för att påminna oss
om att det en dag kommer bli bättre

Bland solens döende strålar står jag ensam
och låter kylan omfamna mig,
ty dess sällskap är det enda som vill smeka min ärrade själ

Granska din årsringar, brustna som hela
och önska dig
en plats
bland stjärnorna