Det sticker till i hjärtat som om jag tvättar mina såriga händer med tvål!

Andningen blir lugn men inåtvänd.

Jag ser, men ser jag?

Jag ser dig men ser du mig? [så som jag ser dig]

NEJ! Tårarna kryper inombords, vill ut men blockeras.

Jag borde stannat och slåtts men jag flydde.

[ på ytan ser städningen fin ut men under mattan ligger fortfarande dammet och suktar på att få komma fram och sluka dig ]