Det som är trasigt, är vackert
En trasig spegel, är en vacker spegel

En dag hittade jag en ensam sparv
Det var en ynklig sparv med brutna vingar
Det var en ful, hatisk men ändå bedårande sparv

Jag tog hand om den, för den var vacker
Det var en lögnaktig sparv, som ville vara en svan
Sparven lärde sig att flyga igen, då bet den mig

En annan dag hittade jag sparven igen
Och vingarna var åter brustna
Vintern kom och den frös
Jag tog hand om den, för det var synd om den

När våren kom kunde den flyga
Och det gjorde den, sen sågs vi aldrig mera
Den tyckte nog aldrig om mig värst mycket