vi blev bakgatornas barn

på torget fick vi inte vara

tempos kunder skrämdes bort

så vi utgjorde en fara

väktarna som ville slåss

de fick oss att protestera

det var tuffa dar för oss

fastän vi var många flera

varje lördag var det fest

eller band som skulle spela

ingen var som folk är mest

inte stroppiga och stela

och vi brann för vår musik

trodde tiden skulle stanna

vi var fans, vi var publik

med primalskrik bakom pannan

vi var bakgatornas barn

som musiken förde samman

och vår ilska och vårt hat

blev bensin på själva flamman

vi blev misshandlade för

att vi var så annorlunda

men den dag man inte stör

är den dag man börjat blunda

vi ser barnen växa upp

vi som sitter här med facit

i mitt hjärta finns en dröm

fast det är så skört och trasigt

att en ny generation

vågar bryta med systemet

bli en del av lösningen

istället för att bli problemet

LARZ GUSTAFSSON  081101