intet ont anande

faktiskt inte anande alls

föddes jag till denna värld

fick en dask och gav hals

det var den första juni

år nittonhundrasextioett

en plats i norra uppland

där landskapet är raps, råg & slätt

när skolåren passerat

tog det stora allvaret vid

proletariserad mötte jag

en spännande tid

vuxenlivet bjuder på saknad

av de år som har flytt

men under huden sjuder

aptit på allt det där som är nytt

ålderdom är inget

som jag har känt mig orolig för

för jag tror på himlen

att jag kommer dit när jag dör

märkt av sorg och vemod

konstaterar jag dock igen

att tonårsdrömmen inte

stämde med verkligheten

LARZ GUSTAFSSON  081111