hård snö som faller

marken gnistrar som kristaller

det är kallt och vitt på bänken där vi satt

vassa flingor piskar

medan vilda vindar viskar

att en gryning alltid följer varje natt

fastän trycket hårdnar

skymtar morgon som rodnar

som jag hälsar som en främling som en gäst

marknaden strör bomber

i en pilgrims katakomber

men allting samverkar till det som blir bäst

här ska allt försvinna

hela jordklotet ska brinna

men Guds löfte och förbund står ändå fast

tryggheten i nåden

störs ej av "da vincikoden"

eller sådant man kan lägga mig till last

LARZ GUSTAFSSON  081126