för verklighetens isande vind
förfryser varje ros du planterat
den biter i din tårdränkta kind
när hjärteblodet koagulerat
som döda fåglar faller de ord
som tidigare värmde och lyfte
ett obarmhärtigt ljus bryter in
och allting har förfelat sitt syfte

du huttrar i ett strålkastarljus
som riktas mot just det som du flydde
en dammig vrå längst in i ditt hus
där hungriga små hundvalpar gnydde
finns någon annan fuskpäls till hands
när nordanvinden isar i märgen?
vem målar nya lager av glans
när allting börjat flagna i färgen?

LARZ GUSTAFSSON
10/6 2008