jag vill att hon smeker mig över kinden
så som jag vill tro att hon en gång gjorde
vill bli famnad, vaggad, tröstad och lugn
och ta de där orädda andetagen jag borde

men allt är illusionerat, ogreppbart, bortom
och jag blundar för att inte se
att tiden då är flydd och förbi
och hon har inget mer att ge

tusen gånger har jag lovat mig själv
att aldrig anamma
de metoder hon började bruka
min älskade mamma...