och den parken blir aldrig
densamma igen
för där möttes vi två
mitt i högsommaren
det var förutbestämt
skrivet i himmelen
och den parken blir aldrig
densamma igen

det är kyligt i dag
solen skiner trots allt
och mitt hjärta pulserar
kan aldrig bli kallt
det är högsommar där
som den tid du var här
det finns mycket som brister
men minnena bär

om ett halvår ska allt
stå i blomning igen
sommarn kommer
jag hoppas
du kommer med den
måtte Gud som är stor
låta syster och bror
ge varandra den tröst
vi kan ge, vi som tror

LARZ GUSTAFSSON

081221