när jag var liten
sa min stränga mamma åt mig
bli något stort
och snälla skolfröken med fjuniga kinder
banade vägen för mig med orgeltramp
i sylvassa stövlar av svart skinn
på smäckra bambiben
hackade jag tänder
och tände blå blend under gnistrande stjärnhimlar bakom ica
där stripiga hundar strök omkring
och hällde mariella i mitt giriga flickgap
läsefröken med veckad kjol och röntgenblick
såg på mig och sa - det där är inte du
jag bara skrattade och slängde kristaller omking mig
och lät mina blodlösa kroppsdelar blåsa isär
utanför skolans glasdörr
och i alla betongtunnlar
stod mitt öknamn klottrat
mot den vita snön
ett hjärta där