Minns du tiden när vi var små?
utan tonårs humör?

Minns du när alla var sams?
och sprang runt och lekte en massa trams?

Minns du den tid då spel och datorn inte var viktig?
bara vem som skulle vara kung spela någon roll.

Minns du hur värden verkade så liten då?
När man inget viktigt behövde kunna.

När läxor och prov inte fanns.
jag sitter här och är på väg mot vuxen livet.

När jag fann ett kort.
där jag bara var 8 år kanse mindre än då.

Det känns konstigt att minnas att man en gång,
i tiden inte behövde oroa sig för morgondan.

Jag minns det gammal löfet man gav varandra,
om att man aldrig skulle växa upp.

Det är synd att tiden då man sprang för att det var kul,
och inte för att vinna ofta glömms.

Och aldrig minns man den igen,
barndomen som ofta bara är fylld av skratt.

Ett skratt som inte kommer lika ofta när man är älder,
Kanse är det dags att ta fram korten från barndomen.

Och känna glädjen från det tid som,
man nästan hade glömmnt.