Hur patetiskt får det bli
då man inte vet om man verkligen är där man är
då man en sekund rycker till
och inser att jo visst fan var det så
det var ingen dröm och just nu
just här
är jag igen



Då jag inte vet om smärtan
den där mentala smärtan som är så populär
på tv, i tidningar och i media
den smärtan som jag kan få miljoner i sympati för
då jag inte vet om den är äkta
eller om det bara är jag som törstar efter uppmärksamhet
från tv, tidningar och media
Att det är min fantasi igen
min fiktion och min idé som plötsligt
snurrat ur kontroll
igen!



Sedan
PANG!
Allt är borta, ingen smärta ingenting
förutom den fysiska förstås
den där smärtan från då jag i min hast smällde foten i en dörrkarm
Inte konstigt att det är så effektiv
Pang och jag vet på en gång
Att det faktiskt bara är foten som gör ont
men nej, jag har inte modet till det heller
det var en olycka och total klantighet
igen
Och jag svär över den klantigheten som alla andra brukar göra
tar några djupa andetag och inser att nej
Jag lyckades inte vara nog klantig för att slå den nog hårt
så jag kunde åka till sjukan och klistra ihop den igen
med gips
Men jag slog lagom hårt
jag kände, jag svor och sedan var det inte mer
Det var lagom



En paus på exakt en minut och tjugotre sekunder
sedan var förvirringen tillbaka
självförakt och apatiskt beteende där jag bor i ditt eget huvud



Någon rör vid min arm och jag förstår att det inte går längre
huden är för känslig nu, kontakt är omöjlig och den gör mig bara arg
För sympati var inget jag ville ha
det är inget jag vill ha
Eller var det det, är det det jag vill ha
Men kroppskontakt är farligt numera
det gör ont och är inget annat än dåligt
Hud är farligt
lika farligt som resten av världen
Som alla atombomber tillsammans
hur många det nu finns



Från tv, tidningar och media
Det finns folk som har det värre
så jag har ingen rätt att inte förstå
dags att sluta gräva ner mig själv i ett hål
för det finns de som gräver hål åt andra
och de som tvingas ner i hål de aldrig grävt
Och här är jag och gräver ett eget hål åt mig själv
för att jag inte fattar
Sluta med det, jag har ingen rätt
Ryck upp dig



Jag går med rak rygg igen
Ynklig rygg, falsk rygg men rak rygg
En annan rygg helt enkelt
Jag har ingen rätt längre
jag ska må bra, för jag mår bra
tänk på alla de som har det riktigt dåligt
så vem är jag att klaga?
Så jag klagar inte
jag grämer mig inte och jag slutar må dåligt
för jag mådde ju inte dåligt från början



Men inte ens det förstår jag mig på
var det verkligen eller var det påhittat
Kände jag eller tänkte jag
var jag eller var jag inte



Allt var lagom
och där stod jag i mitten och förstod inget