han gick hem
efter slag på slag

en vanlig dag

han vill skrika, gråta ut
jag är ensam, finns inte, jag är död; han vill skrika så
men folk har så mycket viktigare saker att tänka på

ingen hör, eftersom tyst han ber
han undrar om det finns fler

dagar går

nu finns han inte mer
och inte heller det han kunde lära er