Denna natt



ejakuleras tiden ur sig själv.


Hararna äter det torra gräset på sina imaginära stäpper



för att kunna fly in i ljus käglorna på vägarna som sveper fram
i sin avsaknad av mörker,











......... ......... ...... ...........



det är konstigt, tycker de. det är bra, tycker vi.






........ ........ ... ........ ............ ........ .......






han möter henne

handen i nacken, det rinner nedför benen och ut



alla döda kropparsbenrester, som för varje andetag gräver

sig djupare in mot jordens stilla artärer.

möter upp hararna i groparna vid det blåa husets

slut.



Natten kräks morgonen och ljuskäglorna tystnar tyst.