meningslösa ballader
sjungna om och om igen
vad säger dom mig?

Ser dem min utsträckta hand
jag skriker; rädda mig från mörkret
fallande fotsteg och tyngden fyller mitt hjärta
det finns ingen där

------------------------------------------------------------------
Kvarlämnad inser jag nu
vi är vår egen mördare
sakta dras snaran åt
minut för minut
sakta förgör jag mig själv
när jag tror att jag är ensam

Då träder du fram
i mitt minne du ler
livet varar inte förevigt
sakta försvinner mina tårar
och ett utryck från förr
får mig att minnas
allt man behöver göra
är att fånga dagen