Det finns så många
Som försöker hjälpa,
Slänger ut rep mot mig
Men jag vågar inte släppa taget
Och ta emot hjälpen

De ger tips
På sådant jag redan vet om och prövat
Väntar på något,
Något som ger mig min lycka tillbaka

För mycket ljud omkring mig,
Håller händerna över öronen
Skriker, försöker stänga ute allt
Men hör fortfarande rösterna

Inte ens musiken stänger ute
Tankarna invaderar,
Ingen plats är säker

Paniken kryper,
Rädslan för att någon ska
Se mig bryta ihop nu
Får mig att hyperventilera

Bort med ångesten,
Trycker den ifrån mig
Med musiken på högsta volym
men den har bitit sig fast
Har för hårt grepp om mig
Vill gråta

Inte gråta, du får inte gråta
Patetiska ungjävel
Sitt tyst och stilla,
Gör som du blivit tillsagd
Var bättre
Bryt inte ihop

Slag i magen,
paralyserad av skräck
Ser någon det i mina ögon?

Kliar nervöst i mina fingrar,
Ben som skakar,
Stirrande ögon
Men en mask som täcker känslorna i ansiktet

De får inte se,
Inte oroa sig för mig
Endast hata,
Hata mig såsom jag gör

Ångesten vägrar lägga sig till ro i min mage
Den biter, river, sparkar och slår
Hur länge till håller fasaden
Hur länge till orkar jag hålla tillbaka tårarna?

[När rinner bägaren över,
När kommer jag falla för djupt igen?]