genom stillhet och förtröstan
ska jag åter bli stark
det ska växa vita liljor
i min själs svarta park
och när uppbrottsdagen kommer
står jag resklar, beredd
för jag har fått blicka in i
höjd och djup och även bredd

det är vackrast när det skymmer
skrev en gång en poet
men just gryningstimman lockar
undertecknad estet
varje gryning bär trots allt på
någon form utav hopp
som kan sprida lite glädje
i en ledsen mans kropp

luthers äppelträd står
här i dag som i går
dit jag lever och verkar
leder Mästarens spår
så jag klamrar mig fast
i mitt örnnäste här
nya vingfjädrar får jag
så att vingarna bär

LARZ GUSTAFSSON
15/1 2008