Hur många gånger ska vi krossas mot asfalten,
Få våra nersprungna drömmar bejakade
av mannen utan mål eller
röda linjer

Om jag vore du, och du vore jag. Hade du sagt likadant då?
Hade mina vägar varit lika kantade av lik
hade de brungröna (du förstår att löven sveper sig tätare kring jorden när det blir höst) - stigarna varit hem för falsktalande värderingar och brinnande ideal?

Bakom mig slänger pojken sten i den igenbommade ån,
och drömmer om en spegelvärld där allt är annorlunda
Framför mig sitter mannen, fyrtioårskrisskild och med en ryggsäck tung av självförakt.
han frågar sig det som ingen orkar formulera.
Var gick det fel?

------------
Jag kan berätta att han inte kom fram till något svar
att ån snart är fylld av sten
att spegelvärlden aldrig kommer existera
att ideal och värderingar alltid kommer sörpla regnvatten med förlorarna
och att jag snurrar runt planeterna,

inte tvärtom.