sorg

i dess mörkaste

djupaste form

sorg

som en härjande

sargande storm

borg

blickar ut från

en glugg i ett torn

torg

där min sida blir full

utav horn

sorg

ingen människa

kan blicka in

sorg

ingen blick

genomtränger

som Din

tömd

efter nederlags

nesa och näpst

dömd

det blev rättarting

och det blev räfst

sorg

mörka vidder

du aldrig har sett

sorg

kinder våta

av tårar och svett

nöd

och en hunger

som ylar i mig

bröd

jag hör

andra som sjunger

om Dig

LARZ GUSTAFSSON 090214