den där natten när du följde

mina linjer med tysta fingrar

talade dom ett annat språk

du sa det är höst nu och

för kallt att dränka sig

i ett piskande regn

du vet det gör så ont

någonstans i hjärttrakten

av alla tuggade motstånd

alla rivna svalda timmar

har pausat det här livet

sista gnistan har dött

jag viskar fram minuterna

genomfrusen mitt i värmen

men jag lämnar lite ljus

i din ljuva halsgrop

innan jag går