Jag tar dina ord på allvar
det viskar i mitt öra
löften om en möjlig framtid
ord om kärlek och undergång
i ditt nervsystem vandrar jag sakta
själar har mött slutet hos dig
nya liv har skapats och du har gett dem skydd
i din barm sover trasiga människor i hus
skapta av papp
dag efter dag ser du livsöden och hör böner
om underverk
din puls håller kvällen levande och din likgiltighet
dödar dem som ej är försiktiga
hemligheter vet du, fasansfulla akter har du beskådat
tiden kommer att grusa dig till lika många beståndsdelar som du en gång byggts upp av