Min vän är glädjens ängel,
hon dansar sällsamt kring
i sorgens mjuka väv
vid melankolins hav
med mjukt och varsamt drag
som vinden smeker säv
i skymnings stilla stund
berör hon alla ting
som vandrar sorgset kring
vördnadsfullt med handen
och lättar alla banden.
I sanden ligger jag
i trans vid hennes dans,
som lisa allt till vila
och välbehövlig blund,
och väntar en ny dag.