Du hittade en nyckel
En nyckel dit ingen tidigare nått
En nyckel in i det mörkaste av rum
Jag anade aldrig att nyckeln var din
Inte förrens du var där
Du stack in nyckeln
Du vred om
Du klev in genom dörren och lyste upp allt mörker
Jag blev sårad och kastade ut dig men nyckeln kunde jag inte ta tillbaka
Du kom tillbaka på nytt
Jag tillät det, bara för att på nytt bli sårad
Jag kastade ut dig och bytte lås
Rummet blev mörkt och kallt
Men trots det efter en lång tid
Trots mina ord
”Aldrig mer!”
Du kom åter igen och stack in din nyckel som fortfarande ledde dit ingen annan nått
Och trots att låset var bytt lyckades du ta dig in
Jag såg dig och gav upp
Jag var rädd för att bli sårad
Jag var livrädd för mina känslor
Men det blev inte som förr
Allt blev annorlunda mot de andra gångerna
Allt blev så klart, så ljust, så rätt
Jag drar dig intill mig
Jag hoppas att du stannar
De tycker jag är naiv som hoppas, jag borde ha hållt igen dörren, tvingat dig ut
Men med dig är jag lycklig
Hur kan jag motstå någon som dig?
Du var den första som fann nyckeln
Den första som bröt sig in
Hur det än går är jag glad att det var du
Och den första nyckeln kommer alltid att tillhöra dig vad som än händer
Jag älskar dig