Ut, ut jag vill ut
jag skriker ut
jag kommer ut i natten
stirrar förblindad
på månen
svidande suddig
av tårar
knäcker upp bröstkorgen
med liljor som stämjärn
låter det vibrera
överrösta domedagsbasuner
mina fötter
djupt ner i marken
förstenar i fasa

bara ett steg till
aldrig se tillbaka

fryst stirrande stenstod
överröstar min egen hörsel
för att slippa se
jag förmultnar