För du kommer aldrig växa ur mitt hjärta,
du får alltid plats i min själ
Och om jag kastar min värld på dig, vad händer då?
Tid som ingen brukar, platser som sällan besöks, känslor som förvrängs
Men jag ska ta med dig till en plats i mitt liv
Rama in dig som en talva i mitt minne
Kärlek är trots allt bara en stark känsla av något stort och oförståligt
Men vi har fångat den, du och jag
Vi har funnit nyckeln i ett vimmel av intryck
Nu kan vi njuta av regn och skratta åt rädslan
Jag fryser när musiken tystnar, det känns alltid så kallt när dina ord vissnar i mörkret.
Men jag vet ju att du finns här.
För du har tagit emot min kastade värld.