Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

östan om sol, västan om - du vet, kvinnor är onda

 

 

 

 

 

 

stenmuren har jordats i sin fulla bredd - den har stämt lyktkäglans rikoschett i sin frånvända sida - vänt sitt ansikte från korväggen in i en dunge under lindverk av algiga grenars saktfärdiga - den har oljat snigelns muskel - i alven har den gröpt ner sitt bläck - och svalt varje kontur till en trevan - mellan tvinnad bark har den pålat sitt katrinmjuka plommonbeck - blinda fingerledskorta djur - ihoprullade, lena, vagt fosforescerande äggskalsfärgade larver och kluvna kapslar, tömda på frön - askspröda suggor under fossila pansar - allt detta har den ätit

 

 

inte långt härifrån
lägger du upp dina händer  
 
som strax intill  
 
 
är bara din vånda - det här

är bara din vånda

 

kärrets borstade stål - under januaris tomma kåpa -
skönjbara skisserade partier - kala lövträd -

 

 

bara en innehållslöst adekvat reflektion av tiden an - röstens kvävda gomsegel - härifrån och ända ner i rötternas ävjiga grenverk vid åns selvatten - bakom dämningen - ska ingenting tas ifrån dig -

du ska få ta med dig allt 

 
 
intill
ska muren stå - och den ärgade tuppen ska vimpla i spiran



Fri vers av wayward - taiga
Läst 190 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2009-09-10 09:15



Bookmark and Share


    resilient
jaaaaaa. så här ska det vara. Gillar hur det gick att läsa den fösta komprimerade delen i ett anda andetag för att därefter
långsamt

släppa
texten

bit
för bit


och pusta ut!
2009-09-10
  > Nästa text
< Föregående

wayward - taiga
wayward - taiga