Du ber mig ligga still,
så du kan komma åt med
hjärtat.
Och så tar du mig tätt intill,
för att få ditt hannabegär mättat.

Och jag lägger mig tillrätta,
och gör allt det där lätta,
för att glömma det svåra,
i att gömma känslorna våra.

Och luften står tyst och still,
och vi håller rummet väl upphettat,
och så kryper jag tätt intill,
för att få mitt mattiasfyllda hjärta
lättat.

Och den dyraste skatt,
det är huden och känslan av här och nu.
Och värmen intill mig inatt.
Och dyrast i världen
är du.