"jag ska bara fixa en grej"
säger hon och går ut i hallen för att krossa spegeln
med sina hårda kalla knogar
du sitter kvar och skruvar på koppen, du är van att vänta
bli lämnad kvar
kaffet har bubblor på ytan och du har socker på kinden
ibland drömmer du dig bort till en annan verklighet
då skulle hon pussa bort de små kristallerna från din kind
och kliet efter att slå sönder spegeln
skulle inte finnas där, hoss henne

hon tar upp en röd prins som hon tänder
du önskar att du kunde vara drogen hon drog ner i lungorna
och du gillar inte tanken på att hon släpper in dimmig rök
i en så värdefull o älskad kropp
du önskar att du kunde vara prinsen med den vita springaren
men innan du säger vad du tänker
är det vita borta och fimpen blir kvar
tiden är ute, du är van att vänta

ett billigt hotell har du i alla fall råd med
blommiga överkast och vita gardiner
du håller om henne på golvet och viskar "detta händer nu"
men hon ålar sig ur ditt grepp, föga kärleksfullt
skjuter omfamningar och tryggheten ifrån sig
"jag ska bara fixa en grej"
säger hon och går in i badrummet för att krossa spegeln

du vet vad hon går igenom
men du ser inte samma sak
hon försäkrar dig om att det är så
men du kan inte förstå
hon säger det är sanningen
du litar till hennes ord
men du kan inte hålla med
om att hon är ofulländad
att hon har fläckar, brister, baksidor
att hon inte passar i spegeln
att hon inte passar i ditt grepp
för det är ju bara så du vill ha henne
hårt fast i dina armar, som skydd mot allt som du inte kan se