Tick, tack
klockan ligger i ett planerat bakhåll
och säger "Det är dags att ge sig av
att ta ett steg närmare
och sen ramla ner i avgrunden
där ingen längre kan räddas"

Runt, runt
det här går bara runt
rutinerna repeteras
i en enda lång prolog
och om man vill höra epilogen
bör man göra som man blir tillsagd

Lyssna
hör du fågelsången
blandat med barnaskrik?
tre, två, ett
där tog det roliga slut
och vi är tillbaka
i våran virtuella värld

Papper, metall, plast
jagar lyckan som på tågräls
tills ett sjätte sinne
berättar att "Det är ingen idé
ge upp, du får inget ut
av att söka evighet
i något som skjuter tillbaka
och stoppar cirkelns bana"

Åter hörs klockor klämta
inget finns det kvar att hämta
i den glasbit som speglar
vår samtid som den framtid
mänskligheten väljer att bruka