Här sitter jag och väntar på att hösten ska övergå till vinter
- min ensamhet är inte lika påtaglig när den är gömd under ett snötäcke
och mina ord som var ämnade för dig, slipper uttalas
för kylan torterar min röst

allt försvann
jag slängde halsbandet innan du fått det
det ligger övergivet på marken och nu väntar jag bara på att snön
ska dölja spåren från ännu ett misslyckande

du är en meteor på vinterhimlen
min ensamhet är en solförmörkelse
du är en sommardag
min ensamhet är en vinternatt

jag är inomhus, ändå är jag kall
inget gör mig kallare än vad ensamheten kan...

så jag somnar långsamt
i ensamhetens vagga