under den vidunderliga bergskedjan

malmens tunga

ångande bränning

en sorts strandad sjöfart av strykjärn

mot osedda fronters reträtt till ett ishav - du är min farmor

genom generationer - ett enda frö - en kärna

hur smälte jag

ur dig - hur enastående var inte min vilja

jag lyckönskar - och vad jag förs

nästan helt hän

av era händers och era fötters idoga tig

trots - avlade ni - in i märgen

hur ni bar er åt innan en sådan liten

möjlighet som mig - hukande

under den där soluppgången ur ural

gavs mål i mun

där - din mor - i sin tur - repade rottrådar

och sålde dem som kvastar

som skurande svor bukettrosor

ur knogarna under gungstolens mede

för en ankomst - bättre sen

än aldrig - och hur - min panna smektes först

av din återhållsamme makes ögonbry