Du tror att det är så jävla enkelt.

Och du säger att du aldrig stängde några dörrar.

Men du stängde varje dörr som fanns
och sen gjorde du en lucka, som bara öppnas från din sida.
Och här står jag nu på insidan.

- Ibland vill jag inte ens stå kvar.

Men det är inte mitt fel
att jag står här och tar

alla slag

om och om och om igen.

För jag kan inte rå för
Att allt ont jag någonsin känt mot dig

Försvinner

så fort dina bruna ögon
närmar sig mina

Och alla problem i världen kan botas med ditt leende.