Jag vill inte vakna upp
från denna vackra mardröm
där du fyller hålen
som längtat efter liv
så många år
där du skapar något nytt
ur den kropp jag fick tilldelat mig
Hur du smeker mina röda sår
som om de vore den största gåva
jag kunnat erbjuda dig
hur din tunga leker sällsamt
och jag bryr mig inte
om det nakna utlämnandet
det är försent för ånger
den får vända om i dörren
nu ligger endast åtrån i luften
man kan andas in den
på egen risk
och aldrig mer ska jag förneka dig
hur du äger min hud ännu en gång