Ett sista andetag.
Låta luften sippra in och känna.
Hålla andan inne.

I det andetaget vill jag leva.

Men ut genom mina hårt sammanpressade läppar
flyr tiden med mitt andetag,
så fort som lungan blivit fylld.

Och så är ögonblicket över.
Bortspolat med vinden, och ny luft strömmar in
i en tvångsmässig livs rutin.

Över gatan lyfts mitt hår utav en vind.
En vind av tusen glömda andetag
Där vi kunnat leva.