tio meter ifrån
jag såg i ögonvrån
en vacker kvinna som jag bjöd på dansgolvet ut
i en dans som är utan slut.

kontakt så omedelbar,
himmelskt underbar,

tankar som mitt förnuft förskjutit
har utbrutit

tid som gick,
en dans, en blick.

våren övergår i sommartid
möten som ger mig frid.

Malung, en återvändsgata
en hand som började prata,
så lugn som vinden
den första handen
på kinden,

jag minns den
kommer aldrig att glömma
den fick mig att drömma

om framtid i harmoni
som vi.

så, en fredagskväll i augusti
vänare än andra
på skansens galeja
vi såg varandra.


jag bjöd upp till dans
och fick resonans.

vi började prata och le
hela världen kunde nog se
vad detta skulle leda till

när två vuxna barn vill
med varandra
samma väg vandra.

jag
som var dag
in i dina ögon ser
jag ber
att få vakna o somna i din famn
här vill jag ankra,
du är min hemmahamn.