Din doft söker sig till mig stund vis
Då söker jag hela tiden efter mer
Men det slutar i samma besvikelse som jämt
Allt var bara en illusion
Din doft finns inte här
Det var bara hjärnan som blev påmind
När en liknande doft svepte förbi min nästipp

Vaknar upp varje morgon
Det känns som jag fortfarande känner din arm liggandes om mig
Men bara när jag blundar och verkligen vill att det ska vara sant
När jag öppnar ögonen så försvinner allt vackert lika fort igen

Påminns i samma stund som
jag ska ropa den första bokstaven i ditt namn
Då blir det som någon stryper till mig
Och att blir bara helt tyst istället

Det är bara i mina drömmar jag kan få vara med dig nu
Därför sover jag bort mina dagar
Jag sover mig till din närhet, ditt skratt och din kärlek
Vaknar i gråt och somnar om lika snabbt igen
Då jag inser att det fortfarande dröjer tills jag får se dig igen
Om jag nu någonsin får se dig igen

Inga bilder, ingen röst
Det gör mig bara sentimental