Begär trängde igenom muren av distans
Och jag hatade hur du fick mig att känna något
Egentligen ville jag riva bort ditt leende
som var vackrare än ädelstenar
Mer förädisk,lömsk
En illusion av trygghet
Du sade att smärta alltid försvinner
bleknar bort
och ärr kan vara vackra
då de talar sitt eget språk
har en hel livshistoria att berätta
De orden fick något inom mig
att öppna upp,släppa in det starka ljuset
Det som kallades för förlåtelse?
Grät av tacksamhet men även av sorg
Den här muren gick nog inte att bygga upp igen