Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den trasiga blomman

I varje människa finns en blomma. En alldeles speciell blomma med stora gröna blad och vackra färger.

När den möter omvärlden, ser man inte längre dess klara färger. Den fylls av människors förväntningar och krav.

Kvar blir ett skott som vägrar öppna sig.
Instängt i sina gröna blad, skriker det om att få visa sina unika och bländande vackra färger.

Försiktigt öppnar sig skottet och hör fåglarnas kvitter och känner värmen från solens sken.

Men snart försvinner de vackra, färgstarka bladen med vinden.
Solen täcks av mörka moln och fåglarna slutar sjunga.

Kvar finns endast en stjälk.
Ensam och omgiven av världens fördomar och krav.


Fri vers av ia_
Läst 405 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2005-10-31 09:43



Bookmark and Share

  Flickan*i*L*för*Lycka*
Älskar hela den här metaforen med blomman, välskrivet, bra flyt, riktigt bra

"I varje människa finns en blomma. En alldeles speciell blomma med stora gröna blad och vackra färger."

Så vackert:)
2006-08-14

  kolibri
Du har en otrolig förmåga att beskriva känslor med ord! En av de bästa diker jag läst. Den känns så otroligt äkta och ärlig!
2005-11-17

  Anna Grå
Blomman är en bra symbol för själen/personligheten och det blir tydligt vad du vill säga genom att du i hela dikten beskriver blomman och hur den påverkas av det karga tuffa klimat den lever i. Jag tycker slutet är sorgligt och effektfullt. Man kan tolka det på många sätt. Först tänkte jag att du beskriver döden, men när jag läste igen tolkar jag det som att personen kliver in i vuxenvärlden från en barndom som var ljus och inte så kravfylld. Vid tredje läsningen tänkte jag att man också kan tolka det som att personen som längtar efter att visa sig som den är, men blir tillrättavisad av omvärlden och dess krav på hur man får vara och inte. Många tolkningar=många väckta tankar=intressant dikt
Tack för en spännande läsning!

P.S. Ett tips bara. Det blir kanske ännu snyggare om upprepningen från andra strofen "förväntningar och krav" i sista strofens "fördomar och krav" är ännu mer lika så att det märks att det är en medveten upprepning (om det nu är det) D.S.
2005-11-01

    WhatIsLife
mm, en vacker text som i början skänker glädje åt mina sinnen men i slutet efterlämnas frågor, du får dikten att flyta fint. tack för de fina orden du delar med dig!//Sandra
2005-10-31
  > Nästa text
< Föregående

ia_
ia_