Granska mina nattsuddiga ögon,
vad är det du fruktar?
Jag spanar ut över världen,
med ett förundrat leende.

Grönskande dal,
ett eko bland klippor.
Och du skapar mig,
du gör mig försvunnet hel.

Jag vänder blicken,
jag vänder den mot dig.
Och du dansar,
i naken favör.

Jag spänner min kropp i månskenet,
du ler lite pilimariskt.
Innan dagen är slut,
så är natten redan här.

En gatlykta förändrar rummet,
en musikton ljuder så fin.
Och tyst vänder vi oss mot världen,
fortfarande med en osäker blick.