Hur kommer det sig
att det alltid slutar så?
Alla blir ledsna.
När skall jag inse?

Du är inte perfekt.
Du gör fel du också,
precis som alla andra.
Nej, ingen är perfekt.

När skall jag lära mig
att ta kritiken?
Att inte bara säga, jag
skall tänka efter, utan
verkligen göra det.

Inte konstigt att jag inte
kommer överens med
mina bröder, nära och kära,
att de reagerar som de gör.

Driver alla till vansinne.
Det är bara att inse, ingen
kan utstå hur mycket som helst.
Till slut rinner bägaren över.

Skyll inte ifrån dig,
förstå att du också gör fel
ta emot kritiken
och lär dig av den.

Att kunna ta emot kritik,
det är viktigt.
Fan, börjar bli gammal nu.
Om jag inte lär mig nu,
när skall jag då lära mig?

Varför gör jag som jag gör?
När jag vet att det är mitt fel,
varför skyller jag ändå ifrån mig
och får andra att må dåligt?
Det är mycket just nu, men
det kan inte alltid vara ursäkten.

Tror det hela blivit en dålig ovana.
Tänker inte ens, bara reagerar
som jag gör.
Inser sedan efteråt att jag gjort fel,
men ibland för stolt för att be om ursäkt.

Från och med nu måste
jag ta nya tag.
Ta emot kritiken på ett bra sätt,

tänk

lär dig

be om ursäkt när du
vet att du gjort fel

Det är mitt mål...