I dårarnas natt
sover fåglarna tyst under isen

hennes hår
hänger ner på himlen

det glöder i den kalla
vinternatten

jag ser hennes milda lukt sväva
i det blåa ljuset

du dog aldrig
ditt blod var hennes
som tog dig över
till henne

i henne överlevde du din
egen undergång

på natten andades ni i blodet
ingen kunde skilja
er åt

jag kom in i dig
som en Jona
jag kom aldrig ut mer
du dök
ner i vattnet

mitt hjärta kokade
vem är du som lyfter mig in i dig
jag har inga händer
att ge

jag är dina läppar