Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Åkte tåg från Malmö till Lund idag. Kommer ihåg hela resan. Fast än... Allt var så normalt. Lite texter om ett par personer jag kunde se varifrån jag satt.


Trainspotting

Med sina vackra ögon
stirrar hon ut i det blå.
När hon är framme
kommer han att kyssa henne då?

Stressad med korta naglar
gör hon sig fin.
Hon hoppas på att någon
skulle vilja kalla henne sin.

Hon ligger i hans varma knä.
Han smeker hennes hår.
Kysser hennes läppar,
på det sättet som endast han får.

Friska och blonda springer de runt
på ett tåg som aldrig står still.
När de växer upp kommer dem att förstå
världen är likadan, eller näst intill.
Nojiga föräldrar som aldrig släpper sin ciggarett
även de här barnen kommer en dag att skryta
om att de inte haft det lätt.

Sättet de alltid tittar,
kan inte förbise.
Att där inne gömmer sig
tröttheten som försöker hitta sig ut.
Liksom allt annat
så tar även en tio-minuters tågresa slut.




Fri vers av Countless
Läst 253 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2010-06-28 23:29



Bookmark and Share


  Silvergirl
Bara så... Perfekt. Rimmen, innehållet. Bara genialiskt. Älskar slutet.
2010-06-29
  > Nästa text
< Föregående

Countless
Countless