Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

jag kanske har en illusion av verkligheten, men min illusion speglar sig bättre

Det blåser, det drar i klänningen
Men det gör ingenting
Jag kommer närmare livet, närmare mig själv
Jag förstår allt nu
Hur det hänger ihop
Jag förstår varför det känns hemskt ibland
För hur skulle jag annars känna lycka?
Jag dansar när jag går, jag pratar i falsett
Jag ser allt med öppna ögon
Utan att döma
Jag står ensam på ett torg
Men jag känner hur du tar mig i handen
Viskar i mitt öra hur mycket du tycker om mig
Hur mycket du behöver mig
Och hur du börjar känna dig närmare okej
Hur jag lagar bitarna med dig, fyller dig igen
Med allt du saknat
Fyller dig med livet
Med kärlek
Du ler mycket mera nu
Det kanske beror på sommar vindarna
Men det känns bra att tänka att det är på grund av mig




Fri vers av annajakobsson
Läst 419 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2010-07-28 02:00



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

annajakobsson
annajakobsson