Avståndet är för långt och tiden är ännu längre.

Om du bara ändå vore här.


-



Om du var här så skulle jag viska alla de där orden i ditt öra som jag går och tänker på hela tiden.
Jag skulle berätta hur oerhört stolt jag är över att få vara intill dig,
och hur glad jag blir varje gång du säger att du tycker om mig.

Jag skulle svara: detsamma.


Om du var här skulle jag andas in din lukt och spara den i en ask.
jag skulle trycka mig något närmare dig och krama ännu hårdare för att förvissa mig om att jag inte drömmer om kärleken längre.
utan att den nu finns på riktigt.

Jag skulle berätta att jag mötte en jobbarkompis på stan igår,
att han luktade som du och jag gick hem och grät hela natten för att saknaden kom för nära inpå.

Om du var här skulle jag berätta att jag älskar din lukt.
Ditt skratt.
Din röst.
Din kropp.
Dina åsikter.

Fast dom inte stämmer överens med mina.


Om du var här skulle jag bli arg på dig för att du inte slutat med nikotinet än. Jag skulle säga åt dig hur dum du var och att du nu MÅSTE sluta eftersom du lovat mig. Jag skulle vara sur en stund men sen be om ursäkt.
För jag vet att du gör ditt bästa.
Och lite till.


Om du var här skulle jag beröra din kropp, kyssa din nacke och krama om dina axlar. Jag skulle berätta hur mycket du betyder för mig och att jag saknat dig mer än jag någonsin saknat någon annan innan.
Jag skulle berätta att du är den bästa.

Jag skulle vilja säga att jag älskar dig, men avstå i rädsla för att slita ut orden. Men du vet redan att jag älskar dig. Eller hur?


Om du var här skulle jag ligga och hålla om dig till tiden hann ifatt.
Jag skulle försöka förklara allt det där, men misslyckas om och om igen.
för jag vet att jag aldrig kommer kunna förklara,

hur mycket jag tycker om dig.