jag kan fortfarande inte andas efteråt.
jag vet fortfarande när du går ner för gatan.
det är ingen som kan hindra det som händer.
dina ord är redan ett medvetande hos mig,
under min hud. i min historia.
men ändå
att se dig igen. precis som då.
en fråga som får ett lika i efterhand genomtänkt -
som de, som de nätterna. den natten.
jag vill inte kalla det ärr.
men ändå.
det är ett brännmärke, och det glöder än -
glöder nu. brinner och sliter.
vill veta vad som försegår, vem du är och varför.
varför varför varför.
starka band, så in i helvete starka band.
darrande tunna, knivskarpa band.
men ändå.
vad är det jag vill.
tryggheten vilar i ett hem som skulle kunna vara;
till hälften mitt?
det finns händer där som sover i mina, om jag vill.
det finns makt och åtrå. kärlek och lugn.
där finns osäkerheten, förtröstan och lugn i hjärtat.
trygga fina relationer där lugnet råder. för ofta?
men ändå.
ditt ärr betryggar. min övertyglese övervinner lite.
mycket är framtiden. när det gäller dig är allt redan klart.
men ändå.
jag sitter här igen. vill jag leva med känslan av att inte klara av att andas?