sommarens sista humla

verkar extra tung och slö

årstiden blommar ut till slut

och lägger sig att dö

som en stor grön och skön våg kom den

och svepte mig sen med

tacksam för att jag fick rå om den

fast vår tid är ur led

flickorna sopar rent vid heartbreak

vinden är frisk men ljum

måtte en vind från himlen vädra

i mina unkna rum

låt kvasten gå och upp med fönster

höststädningen är här

riv gamla galna tankemönster

EN våg allena bär!

LARZ GUSTAFSSON   15/8 2010